Skissernas Museums grundare Ragnar Josephson Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv.
Sonia och Robert Delaunay, Henri Matisse och Andre Beaudin i Atelier Levallois, Världsutställningen i Paris 1937. Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv
Skulptur fraktas till museet 1949 Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv
Vernissagepublik 1941 Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv
Nuvarande internationella salen så som den såg ut 1949 Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv
Ragnar Josephson i svenska salen Foto: okänd/Skissernas Museums bild och klipparkiv

Museets historia

Skissernas Museum grundades 1934 av Ragnar Josephson (1891-1966), under hans tid som professor i konsthistoria vid Lunds universitet. Avsikten var att skapa ett arkiv över den kreativa processen, konstnärens väg från första idéutkast till färdigt verk – det vill säga det som för Josephson innebar ”konstverkets födelse”. Tanken var att samla skisser, modeller och fotografier till offentlig konst, då den lämpade sig extra bra som studiematerial eftersom den ofta kräver många förstudier.

Det första arkivmaterialet bestod av inköpta vykort över det man kallade dekorativ konst, det vill säga den konst som skapats för att samverka med arkitekturen i våra offentliga rum. Initiativet till samlandet blev snart mycket uppskattat av landets konstnärer, som tilltalades av idén att deras skissarbeten – som inte ansågs ha samma värde som deras färdiga verk – nu fick ett nytt syfte, och de skänkte eller sålde sina skisser billigt. Den förste som skänkte material till arkivets svenska samling var prins Eugen. Det kom att följas av fler gåvor, då Eugen ansåg att tanken med arkivet var utmärkt, och i hans brevväxling med Josephson framgår att han med glädje såg hur det expanderade.

Tack vare konstnärernas gåvor och frikostighet växte sig Josephsons Arkiv för dekorativ konst på Konsthistoriska institutionen allt större, och 1941 upplät därför Lunds universitet ett före detta lärarinneseminarium som ny lokal. Läs mer om museibyggnaden och dess sex epoker. 

I och med att samlingen nu öppnades för allmänheten blev arkivet ett faktiskt museum, Arkivmuseet. Sedan 1941 har såväl museets lokaler som dess samlingar expanderat ytterligare, och innehåller idag närmre 30 000 föremål från i stort sett hela världen. (Museet bytte namn till Konstmuseet 1984, till Skissernas Museum 1991 och lade till underrubriken Museum of Artistic Process and Public Art 2013.) Museet är fortfarande unikt i sin verksamhet och får varje år in donationer eller gör nyförvärv till samlingarna, i enlighet med det ursprungliga syftet att studera den skapande processen från skiss till färdigt verk inom den offentliga konsten.

Den skapande processen är sällan linjär och går inte från A till Ö. Den äger rum på många plan – intellektuellt, intuitivt, forskande. Konstnären förhåller sig kanske till en poetisk vision som måste anpassas till platsen, beställaren och inte minst materialet som verket skall utföras i. I vår tid talar man om relationell estetik. På Skissernas museum kan man uppleva hur vägen till det färdiga verket kan ta spännande vändningar i den konstnärliga processen. Nya tider, uttrycksformer, material och tekniker gör att konsten i offentliga rum ser annorlunda ut idag än för 70 år sedan. Perspektiven har vidgats och redan sedan 1970-talet är till exempel grafittikonsten ett begrepp. I vår tid är street art – gatukonst – ett annat. Kommuner och landsting, företag och statens konstråd beställer konst, minnesmärken skapas, konsten möter arkitekturen, film och video är nya tekniker och TV och internet finns tillgängligt för alla – offentligt. Museets är idag en plattform för tvärvetenskapliga samtal kring kreativitet, den skapande processen och frågor som rör våra offentliga rum – en mötesplats för gränsöverskridande samverkan.

Sedan 1979 är museet en egen enhet, som tillsammans med Lunds universitets övriga kulturverksamheter och Botaniska trädgård är direkt underställd rektorsämbetet. Museet leds av en styrelse som ansvarar för den långsiktiga verksamhetsplaneringen.